Webinar om regnbäddar

I vilka miljöer är det lämpligt att anlägga regnbäddar och hur skötselkrävande är de?
SVAR: Regnbäddar kan anläggas i alla miljöer och de är inte mer skötselkrävande än andra typer av växtbäddar i stadsmiljö. Man måste däremot tänka lite mer på utformning och uppbyggnad.

Hur funkar en upphöjd regnbädd?
SVAR: En upphöjd regnbädd fungerar på samma sätt som en nedsänkt förutom att inkommande vatten oftast då kommer från stuprör eller annan högre nivå.  

Är det lämpligt att ha regnbäddar på förskolor och skolor med tanke på slitage, skötsel och säkerhet?
SVAR: Det kan det absolut vara men man måste ta hänsyn till de frågor du tar upp.

Vad menar ni med LOD krav?
SVAR: I vissa kommuner eller områden har man som fastighetsägare krav på sig att ta om hand allt eller stor del av sitt dagvatten på den egna tomten. LOD står för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten.

Ang. hållbar dagvattenhantering: är det verkligen "hållbart" att frakta hit pimpsten eller skulle det finnas alternativa material som finns närmare? 
SVAR: Det finns inget liknande material med samma funktioner på nära håll. Vi fraktar med båt och försöker minimera landfrakter med bil. Läs gärna mer om processen på vår hemsida under Hekla Pimpsten.

Jag förstod inte riktigt hur pimpsten kan kallas hållbar när det är en ändlig resurs? 200 år är inte direkt ett långt perspektiv.
SVAR: Täkten som vi får vår pimpsten ifrån är mycket stor och kommer räcka länge. Detta är dock bara en täkt som är en liten del av totala mängden pimpsten som finns i närområdet. Det sker ju ingen kontrollerad ”produktion” men vid nya utbrott kommer ny pimpsten att skapas. Med begreppet ”hållbar” menar vi att den inte kräver någon energikrävande tillverkningsprocess, att stor del av frakten sker med båt och att materialet har en lång livslängd med bibehållen funktion.

Gäller 50-50-förhållande i porerna (vatten/luft) alltid i alla former av pimpsten?
SVAR: Ja, ungefär men i grövre pimpsten är det något större andel lufthållande porer.

Hur påverkas pimpstenen av frysning?
SVAR: Pimpsten påverkas inte mer av frysning jämfört med andra material.

Tänker på andra substrat, krossad betong som kan återanvändas. Har det tittats något på dess buffringsförmåga?
SVAR: Vårt mål är att leverera produkter av en jämn och hög kvalitet och det kräver kontroll och stabil tillgång av ingående komponenter. Med det sagt är vi alltid intresserade av att förbättra och förnya oss – framförallt för att skapa ännu mer hållbara lösningar. Just krossad betong kan inte likställas med pimpsten då porositeten är betydligt mycket lägre. Betong är i grunden inte ett buffrande material.

När man väljer man att plantera träd i en regnbädd - behövs ett lager av mineraljord i bädden så att rotklumpen inte ska sätta sig?
SVAR: Nej, tack vare en hög andel pimpsten i substratet bildas en grov struktur som motverkar sättningar och syrebrist. 

Vad blev resultatet i siffror av buffringsjämförelsen som ni visar i filmen- Hekla Pimpsten, makadam och leca?
SVAR: Av 1000 ml vatten tillfört så buffrades ca 400 ml av i leca och 350 ml i makadam. I pimpstenen buffrades mer än 950 ml. Poängen med filmen är inte antalet ml som buffrades utan att förstå att olika råvaror har olika egenskaper. Pimpsten är ett buffrande material medan makadam och leca är i grunden dränerande material. Du kan se filmen här.

Vilket pH håller Hekla Regnbädd?
SVAR: Normalt mellan pH 7-8.

Hur stora pimpstensbitar är det i regnbäddsblandningen?
SVAR: I Hekla Regnbädd använder vi Hekla Pimpsten 2-8 mm. Precis som i Hekla Lättjord typ C.

Vad är skillnaden på Hekla Regnbädd och Hekla Lättjord Typ C?
SVAR: Båda är utmärkta som odlingssubstrat. Några avgörande skillnader är att Hekla Regnbädd är något tyngre. Hekla Regnbädd är utformat så att det ska tåla att kortare perioder stå under vatten, precis som funktionen med en regnbädd är, och sedan fortsätter bädden och växtligheten precis som vanligt.

Är kostnadsskillnaden stor med tillval biokol?
SVAR: Biokol är idag en dyr råvara. Vid inblandning av biokol ökar priset med ca 20-25%.

Forskning om biokol, vilka finns?
SVAR: Vi gör själva en hel del odlingsförsök för att utröna vad som händer när biokol blandas i våra växtsubstrat. Det finns mycket forskning på biokol runt om i världen. Googla är lättast för att se forskningsresultat. Tyvärr är producenter av biokol inte så aktiva i forskning om sin egen biokol vad gäller egenskaper och var och hur biokolen ska användas eller vad det är som händer när biokol tillförs till tex ett substrat.

Hur bryts sanden? Grus är ju en ändlig resurs!
SVAR: Vi tittar ständigt på nya mer hållbara lösningar för alla råvaror som vi använder. Problemet är att detta substrat ska ha specifika funktioner.

Är det verkligen bra att buffra vattnet så pass länge? Eller vill man inte tömma regnbädden inom 12 eller 24 timmar så att anläggningen är redo för nästa regn igen? Annars blir det ju bräddning vid nästa regn?
SVAR: Med Hekla Regnbädd är genomsläppligheten så hög att allt dränerbart vatten kommer att tömmas inom 12-24 timmar. Det buffrade vattnet är till för att ge växterna för att växa och frodas. Normalt är en regnbädd ”torr” oftare än den är översvämmad/blöt. En låg buffring innebär att det finns lite växttillgängligt vatten kvar i bädden vilket ger dåliga förutsättningar för växtligheten att trivas och frodas.

Jag undrar över om den möjligtvis har för låg genomsläpplighet, vilket innebär att mer dagvatten bräddar och inte genomgår rening, däremot blir ju uppehållstiden för det vattnet som är kvar i regnbädden längre.
SVAR: Det är viktigt att regnbädden är dimensionerad för den volym dagvattenvatten som är tänkt att komma till regnbädden. Målet ska alltid vara att undvika att leda vatten till dagvattenbrunnen. För låg infiltration kommer att skapa problem. Hekla Regnbädd har en tillräckligt hög infiltration för att säkerställa att dagvattnet fördröjs i regnbädden. För hög infiltration innebär att ingen fördröjning sker utan dagvattnet bara rusar igenom regnbädden.

Hur kan man tänka när det gäller att beräkna mängden vatten en regnbädd kan ta hand om? Jag tänker så att man inte underdimensionerar en regnbädd och avvattnar en för stor yta till en regnbädd. Eller kan man tänka att en liten regnbädd hjälper till lite och att vattnet som den lilla regnbädden inte kan ta hand om istället får ledas ner i bräddavloppet?
SVAR: Det gäller att hela tiden tänka helhet och system. Det vatten som inte får plats i en regnbädd ska försöka ledas till en annan regnbädd/svackdike/översvämningsyta/planteringsyta. Sista alternativet ska alltid vara dagvattenbrunnen. Även en liten regnbädd bidrar till en minskning av dagvattenproblemet.

Räcker 700 mm regnbädd till fullstora träd som skogslönn, gråal etc?
SVAR:  Detta är en fråga för din växtleverantör.

Vad anser ni är det minsta djupet som är rimligt för att få växter att klara sig i en regnbädd med era produkter? Till exempel i en regnbädd på ett bjälklag där det är höga krav på lätt vikt.
SVAR: Vi brukar ange 400 mm som ett lägsta djup på regnbäddssubstratet även om det säkert skulle fungera med något tunnare kompenserat med bra växtval. Ju tunnare lager, desto större skiftningar mellan blött och torrt. Det ställer krav på tåliga växter – ta hjälp av din växtleverantör för att hitta ett bra urval.

Regnbäddar på tak - uppbyggnad vid begränsad bygghöjd?
SVAR: Problemet är normalt inte begränsad bygghöjd. Det är fullt möjligt att bygga låga växtbäddar som ska fungera som regnbädd. På tak är ofta viktbegränsningen det som sätter gränsen för vilken tjocklek växtbädden kan ha.  

Vad är er erfarenhet av att anlägga raingarden i anslutning (eller nära anslutning) till fasad? Hur säkerställer man att fasaden/konstruktionen inte drabbas av fukt?
SVAR: Oavsett regnbädd eller inte måste en fasad skyddas från fukt precis som om där inte funnits en regnbädd.

Ska dränering kopplas till flödesregulator eller är det brädden som ansluts?
SVAR: Kan man göra båda delarna är det allra bästa. Det viktigaste är att undvika att få översvämning utanför regnbädden.

Hur hanteras erodering kring inloppet bäst?
SVAR: Finns många alternativ som tex makadam, stenplattor, plåtlåda eller brunn.

Hur funkar skötseln när det gäller att vattnet rinner rakt ner i regnbädden eller via en stenyta? Känns spontant lättare att låta vattnet komma in i en regnbädd via en brunn av något slag?
SVAR: Med någon form av brunn är det lättare att rensa/suga rent från finmaterial. Om vattnet rinner direkt in i bädden får man vara uppmärksam på införsel av finmaterial eller skräp i bädden och då kan man behöva rensa bort ytsubstratet i kanten närmast inflödet för att undvika att substratet tätar igen. Hur ofta får bestämmas från plats till plats.

Hur stort bör ett inlopp vara, i förhållande till växtbäddens storlek?
SVAR: Svårt att säga exakt. Måste vara anpassat efter vilket volym som ska flöda in i regnbädden vid fulla flöden.

Om man vill komma in med en dagvattenledning till en regnbädd men man kommer in på en rätt låg nivå - funkar det? Vill man sätta en styrbrunn/Munkbrunn innan för att få upp nivån?
SVAR: Ja. Med en styrbrunn kan man styra vilken nivå på vattennivå i en regnbädd.

Vad kan man ha under dränering vid tät botten? Pimpsten? Och hur mycket kan den bygga på?
SVAR: Med pimpsten i botten får du ett vattenhållande magasin där vattnet sedan kapillärt kan stiga i regnbädden och komma växterna till godo under torrare perioder. Normalt upp till 200 mm. Om dräneringsslang i botten så lägg den gärna en bit upp från botten så bildas ett vattenmagasin.

Finns det breddning mot ledning på något sätt i dessa bäddar? Tex en kupolbrunn som tar vatten om det stiger för högt i bädden vid stora flöden.
SVAR: Ja. Det bör alltid finnas en bräddbrunn.

Kan ni ge några exempel på växter som fungerar bra, av erfarenhet?
SVAR: Växtval beror på vilket typ av substrat man har. Vårt substrat Hekla Regnbädd med stor andel pimpsten utjämnar de värsta extremerna i ståndorten och växtvalet är därför något enklare jämfört med användning av många andra substrat. Allmänt ska man välja växter som klarar både tidvis blött och framförallt torra perioder. Många regnbäddar ligger i anslutning till saltade gatumiljöer och då är salttålighet viktigt. Arbeta med marktäckare så att ytan täcks. Vi har en växtlista med förslag att utgå från på produktsidan för Hekla Regnbädd. Några växter som vi sett fungerat väl på flera platser är blåbärstry ’ANJA’ , getris, olika korneller och gräs som älväxingar och tuvrör.  

Väljer man växter utifrån önskemål om rening, eller är det bara i substratet som den funktionen ligger?
SVAR: Olika växter tar säkerligen upp olika ämnen och olika typ av rotsystem kan påverkar filteringen i bädden. Detta är en fråga som får utredas av växtexperter.

Vad var det för träd och gräs i regnbädden i Staffanstorp?
SVAR: Träden är smalbladig silverbuske (Elaeagnus angustifolia) och det friskt gröna gräset höstälväxing (Sesleria autumnalis).

Hur ser ni på skötsel och underhåll av substratet och hur viktigt är det att man håller borta vissna växtdelar från ytan?
SVAR: Vissna växtdelar i lagom mängd får gärna ligga kvar. Problemet blir när det blir som ett lager på ytan med försämrad infiltration som följd. Då måste man städa bort från ytan.

Hur ska man räkna på skötsel? Måste sediment tas bort regelbundet?
SVAR: Det mesta är normal skötsel så inte mer komplicerat än andra typer av växtbäddar. Sandfång måste tömmas regelbundet. Hur ofta beror på hur fort de fylls.

Finns det skötselinstruktioner för regnbäddar som man kan använda i ett entreprenadavtal?
SVAR: Nej, inga färdiga instruktioner just för regnbäddar i dagsläget.

Vad är det för livslängd på substratet? När behöver det bytas ut?
SVAR: Livslängden är helt beroende på det inkommande vattnet, dimensioneringen av bädden och skötsel. I en stor bädd ansluten till en avrinningsyta utan föroreningar kommer substratet att hålla betydligt längre än en bädd som får hantera stora mängder förorenat vatten. Det är svårt att i dagsläget förutspå livslängden på en specifik bädd. Vi har inte varit med om byte av substrat i någon regnbädd ännu. Tiden får utvisa hur länge de kommer hålla. Om det skulle behöva bytas är det främst översta skiktet som behöver ersättas.

Finns risk för ansamling av tungmetaller? Måste det tas jordprov på sedimentet innan det avyttras?
SVAR: Den risken finns i de fall då bädden ligger i anslutning till avrinningsytor med sådana föroreningar men det är inget vi har sett eller mätt ännu. Om man tror att det finns höga föroreningshalter kan det vara lämpligt att ta prov för att säkerställa lätt omhändertagande av sediment. Vid rengöring av sandfång gäller samma rutin som andra sandfång i staden.

Hur påverkas regnbädden av att sandningsgrus följer med vatten in i bädden?
SVAR: En mindre mängd påverkar inte bädden nämnvärt. Ett sandfång eller inloppsbrunn kan planeras in för att samla upp detta.

Behöver man jordförbättra regnbädden på sikt? Hur länge finns grönkomposten kvar och går det att mylla ner ny kompost?
SVAR: Grönkomposten vi använder är långt gången och relativt stabil i sin form. Tillförsel av ny kompost är normalt inte nödvändigt. Den växtlighet som finns i regnbädden skapar ny organisk substans och näring tillförs normalt med dagvattnet. Vill man ändå mylla ner ny grönkompost går det bra men se då till att använda en långt gången kompost som är rotogräsfri.   

Hur skiljer sig regnbäddens funktioner över årstiderna?
SVAR: Så länge växterna är aktiva kommer förbrukningen av vatten vara stor men kommer att variera över året. Infiltrationen är beroende av att substratet inte är fruset. Samtidigt kommer nederbörden under vintern med minusgrader att övergå från regn till snö och därmed mindre behov av fördröjning.

Kan man leda vatten till växtbäddar på hösten i norr då det snart fryser till isklump?
SVAR: Pimpstenen gör bädden mer lucker även vintertid. Skulle allt vara fryst kommer vatten gå förbi ner i bräddbrunn. Det är framförallt sommartid då fördröjning behövs.

Hur fungerar regnbäddar tidigt på våren, vid mycket slask och smältvatten, men ännu tjäle och frusen mark?
SVAR: Vid tjäle och frusen mark kommer dagvattnet inte att kunna ta sig ner igenom regnbädden utan förbi regnbädden. 

Var finns det referensprojektet i norr/kallt klimat?
SVAR: Vi har levererat till Umeå som längst norrut.

Frodigare växter ger mer transpiration, innebär det att det är bra med städsegröna växter för att avlasta dagvattennätet även vintertid?
SVAR: Bra fråga. Dock hänger transpirationen till stor del ihop med tillväxt och även stödsegröna växter ”vilar” vintertid. Fortfarande transpiration men lägre jämfört med sommartid. Då regnbäddar ofta ligger på centrala platser i staden hade det varit trevligt med städse-/vintergröna inslag. Diskutera växtval med din plantskola.

I webinaret säger Bengt att man behöver mer forskning om rening. Vad specifikt behövs?
SVAR: Olika föroreningar kräver olika reningsmetoder. Det är därför svårt att i en växtbädd skapa reningsmetoder som klarar av alla typer av föroreningar som kan förekomma i ett dagvatten. Det är viktigt att skapa system för rening där växtbädd är en del och brunnar med reningsfunktion är en annan del av reningssystemet.  Det finns en bra studie från Luleå Tekniska Universitet om rening i regnbäddar som belyser denna problematik.

Regnbäddssubstrat är främst för fördröjning. Har ni också substrat framtagen för rening?
SVAR: En sådan produkt kan säkerligen vara intressant i framtiden. Kontakta oss om du har en idé på ett substrat. Vi har Hekla Regnbädd med tillsats av biokol, den kan eventuellt ha en högre renande effekt förutom att den ger en kolsänka. Studier pågår för att titta på detta.

Finns det en optimal storlek med tanke på rening?
SVAR: Generellt kan man säga att ett långsammare flöde genom regnbädden ger bättre förutsättningar för rening jämfört med ett snabbt flöde genom regnbädden. Men flödet får inte vara så långsamt att det skapar problem med översvämningar.

Om sopsaltning förekommer på GC-vägar - är det lämpligt då att detta svagt saltade vatten leds till växtbäddar?

SVAR: Det beror på vilken jord man använder. En jord baserad på lera är känslig, en jord baserad på pimpsten är mindre känslig. Så klart måste man ju välja växter som tål salt. Men finns möjlighet att leda detta saltvatten förbi regnbädden skulle det vara positivt.

Kan inte tillförsel av näring vara ett problem när man vill rena t ex fosfor? Räcker det inte med dagvattentillförseln för att få tillräckligt med näring? (dagvatten innehåller ju näring)
SVAR: Normalt gödslas inte en regnbädd. Den näring som finns i dagvatten bör vara fullt tillräckligt för växtligheten. En av funktionerna med en regnbädd är minska/binda/rena dagvattnet från tex näringsämnen.